1. Hej och hå hallå. Jag och någon ligger och dricker drinkar. Det är billig vodka och dyrt virke. En riktigt snask står och dansar till musiken jag spelar. Var är dom påsättningsbara? Jag vill ha mer än bara snask som är gamla och oliggbara. Jag måste jobba på min ”The Game”-attityd, jag har just avslutat boken och kodar allt efter terminologin som dom byggt upp.
2. Juxliett är också en grej som har ockuperat mycket mer fritid än vad hon borde. På att göra listan har däremot sjunkit från ett till yeah. Jag gillar henne men det är ett förhållande som är till för att gå åt skog.

3. Jag fattar inte varför jag uppdaterar. Jag skriver saker som jag direkt suddar ut för det känns så absurdt. Så himla homo. Men så här på fyllan får jag en stark känsla av att jag vill börja blogga igen. Jag älskar att läsa det jag tidigare har skrivit men nu känns det bara krystat. FAAAAAN

Här får ni (eller jag, jag läser, inte ni) en sak. SÅ. FET.

http://www.joachimgarraud.com/sound/Live@Red_Light_Paris.mp3

Ett tag där i november månad hade jag grymma problem med att acceptera min livssituation och allt som hade med USA var dåligt. Mycket berodde nog på boendet. Jag längtade till Göteborg och många dagdrömmar handlade om hur jag och min klick gick upp och ner för avenyn, kryssade mellan olika klubbar för att hitta den skönaste atmosfären och dom lösaste snasken. Notor, drinkar, kreditkort om vartannat och jag såg alltid mig själv slinka förbi krogköer där både lokala celibriteter och annat pack stod och väntade på få se mig och att få komma in.
Men så vände det. Det var någon gång i början av december som livet började ljusa. Jag hittade lite nya vänner som delade samma värderingar som mig. Vi började njuta tillsammans , delade visioner om framtiden och bloggade. Bloggade. Jag kan inte förstå att jag sitter och ljuger ihop detta, detf finns ingen mening med det över huvud taget. Kapla!

Men det bästa med att skriva på en blogg som ingen läser är att tyglarna är fria. Jag skriver vad jag vill. Som Sammy. Vi har det gemensamt.

Här är en bild som inte har med någonting att göra.

Jag var alltså igår hemma hos en missnöjd IBS-student som gladeligen berättade om sin upplevelse med IBS. Han bodde i vad jag kallar ett råtthål. Du kommer få se bloggen..

Imorgon skall jag berätta för dig hur många coola svenskar det finns här i Santa Barbara.

Dagens härlighet är ett filmklipp.

Några fina bitar ur min musikkaka. Smaka och njut.

Daryl Hall & John Oates – You Make My Dreams

Warren G – Regulate

Simon & Garfunkel – The Only Living Boy In New York

Jag har en återkommande tanke som handlar om att jag ska skriva intressanta saker här på internetbloggen. Jag ingen aning om varför jag känner att jag måste tillfredsställa pöbeln men ändå finns det ett behov. Kanske ett behov av bekräftelse, att bli erkänd som bloggare…… Förmodligen.

Imorgon (oftast en månad senare. ”jag ska bara…” tillhör top tio i kategorin Bortförklaringar) kommer jag skriva något ännu mer intressant. Och kanske till och med på engelska. yay

edit: JAG KOM PÅ VAD SOM SKA DISKUTERAS IMORGON HÄR PÅ MIN INTERNETBLOGG!!!!!!!!!!
er kärleksfulla Osten olle

HEEJ ALLA LÄSARE!!! Jag ska börja med att be jättemycket om ursäkt för uppehållet på några månader men ni ska veta att jag har också lidit!

Så vad har hänt sedan sist? Jooooo, jag har flyttat till Nordamerika, Kalifornien närmare bestämt, Santa FUCKING Barbara närmare bestämt, Aya Napa närmare bestämt. Eller Tokyo. Det beror lite på vilken del av campus (området för alla som inte har råd med vanligt college) man befinner sig och vilken tid. Häromdagen hörde jag en amerikansk teenage dirtbag säga något i stil med ”There are so many [äckliga] swedes in Santa Barbara we are the fucking minority here..”. Det tråkiga är att han har rätt.

Missförstå mig inte; det är jättefint här. För att ni verkligen ska fatta vad som är bra och vad som är dåligt ska jag göra en ”Bra och dåligt”-lista.

BRA:

• Spotify fungerar
• Låset in till mitt rum går fortfarande att låsa
• Handfatet och kranen på diskbänken läcker inte lika mycket
• Det är inte kallt
• Jag har inte ännu blivit kallad bög (tro mig, detta har bidragit till många sömnlösa nätter. Titta här http://www.signmovies.net/videos/signmovies/index.html )
• Lärarna verkar gilla internationella studenter
• När jag mår dåligt kan jag plocka fram alla dom där fina minnena av min hemstad och alla mina vänner

DÅLIGT:

• Huset jag bor är varken jättefint eller jättestort läs FITTÄCKLIGT OCH LITET
• Agenturen som jag reser med är IBS, INTERNATIONAL BUSINESS SCHOOL, och den är DÅLIG, SKIT, EJ PÅLITLIG, OPÅLITLIG. Vi återkommer till deras mest fatala misstag sedan dom startades
• Det läcker från handfatet och diskbänken
• Det är myror, spindlar och annat äckligt i våra sängar
• Det finns ingen diskmaskin varpå det alltid är äckligt i köket.
• Många i huset som är vuxna enligt svensk lag är inte vuxna i huvudet
• Vi som bor på övervåningen i huset delar på ett badrum. Vi är sex personer.
• Folk runkar i duschen utan att undanröja bevis
• När man vill sova kan man inte det för att det är antingen A, folk som pratar/skriker utanför rummet. B, sängen känns lite hårdare än vad den brukar eller C, livet känns i största allmänhet jobbigt för att det luktar illa, myrorna och spindlarna kryper i ansiktet eller det faktum att hälften av de andra 16,17, eller 18 personer som bor i huset egentligen borde vara någon annan stans för att detta är byggt för typ max åtta personer.

Detta är bara några få dåliga punkter, jag skulle kunna hålla på hela natten. Om IBS mot förmodan läser så kan jag meddela att jag håller inte på med välgörenhet, jag gillar inte hycklare. När jag är klar har jag halverat ert antal sökande studenter.

För att visa hur många kinesjapaner det går på skolan har jag laddat upp den här bilden som du ser ovanför. Japsarna står alltså för i princip alla elever på skolan. Jag är verkligen inte rasist utan jag tycker det är ball. Många är riktigt fashionexcentriska, så som dom ofta framstås på bloggar.

Jag är den gula.
Fuck off and die vi hörs.

Är han inte söt? ;P :;DADDD:)

Pryda – Melo (Original RIP)